A thread running through the years.
You have to think further. That’s why I prefer linen to cotton. And ramie, which is a weed but makes a fantastic fabric. There are no longer any factories in Sweden that can sew and stitch the way I want it to be done. But I have searched abroad and found the craftmanship alive in Estonia, Latvia and a few other countries nearby. You’ll find their names on the labels inside my garments. But probably what’s most important are nygårdsanna’s colours and cuts. I never change direction abruptly. Spring is always spring, regardless of the year. The clothes can be worn together, new and old. That thread is now twenty years long.
Tråden som löper från år till år.
Man måste tänka längre. Därför använder jag mycket hellre lin än bomull. Och rami, som är ett ogräs men ger fantastiskt tyg. I Sverige finns inte längre några fabriker som kan sy och sticka på det sätt jag vill. Men jag har letat reda på de bästa som finns i närheten – i Estland, Lettland och ett par länder till. Läs i plaggen, så ser du. Men allra viktigast är kanske nygårdsannas färger och former. Jag gör inga tvära kast. Därför är en vår alltid en vår, oavsett år. Plaggen går att bära med varandra, både nya och gamla. Den tråden är nu tjugo år lång.