I learned to knit and sew when I was five and made my first clothes at the age of nine.
My mother and my two grandmothers taught me.
Growing up in Mora in the Dalarna province of central Sweden with these talented women
and the strong tradition of handicrafts was wonderful.
I was interested in clothes, but there was nothing much to buy locally so I made my own,
and altered them, and sewed all the time.
I never thought I would be able to get a job working with clothes. Instead my aim was to get a job
with a lot of time off so that I could sew in my spare time.
But then I went to the Swedish School of Textiles in Borås and Beckmans College of Design in Stockholm.
My degree collection at Beckmans became the first nygårdsanna collection.
That was in 1994, and since then things have blossomed.
I’ve also been busy raising a family. The children have always been a part of things – Elin was two
months old when she first came along to one of the factories. Today all four of my children are involved in different ways.
They know several of the factory owners and are instrumental in the way I work with nygårdsanna.
From the outset I’ve worked with photographer Carl Bengtsson, writer Mattias Jersild and art director Anna Romson,
who is a childhood friend of mine from Mora. Their pictures, words and design help me explain what nygårdsanna is.
We worked together on an “inspiration book” back in 1994.
We published it alongside my first collection and it contained no clothing at all – but nevertheless captured everything perfectly.
I create my best clothing when I am on site in one of the factories. With the fabric in my hand, I can
take care of every little detail, like a craftswoman.
Nygårdsanna clothes are understated. They should never outshine the wearer.
We believe that no garment is complete until someone wears it – until it belongs to someone.
I also ensure that the clothes suit different body shapes. Because I have never been able to fit
into the normal sizing system, I always provide a bit more length in the sleeves and trouser legs.
Tops often have long wristlets with thumb holes that can be turned up or left as they are.
Our range of colours is inspired by nature. We often use “in-between colours” that are strong
without being bright – more washed out and subdued in tone. They are difficult to label, but can be
easily combined. I work a lot with white, which comes in so many different shades: linen white, wool white,
or cotton white – no two shades look the same.
I get a great deal of inspiration from functional garments such as workwear – so good-looking, and made for wearing.
And men’s clothing too, of course; I find it endlessly fascinating. Nygårdsanna’s collections always include a number of
garments that are extremely feminine versions of classic menswear, such as the dress shirt.
Every summer and winter, when nygårdsanna holds stock sales at my parents’ farm outside Mora, we meet women
who tell us how they pass on their nygårdsanna clothing – both to older and younger generations.
It’s also good to see our clothes being sold in second-hand shops.
That’s the best type of sustainability I know.
These garments are made to be used, to become yarn, to acquire a patina – and also to be repaired! We often send
wool, buttons or bits of fabric to customers who want to patch up and mend a favourite piece of clothing they maybe
bought many years earlier.
From the outset we have designed all nygårdsanna clothes to be combinable. Although they are completely different,
there is a clear line of thinking that links them.
The same is true of the colours: they match, year after year.
We use only natural materials, preferring linen, wool and ramie to cotton. Unfortunately, cotton production
requires significant use of natural resources. Ramie, or China grass, is actually a weed but it makes a wonderful, linen-like fabric.
Sweden no longer has the type of factory that is able to produce sewn or knitted goods the way I want.
However, I have located the best production facilities close at hand, in countries such as Estonia and Latvia.
You can see the details if you check inside your garment.
HAND I HAND FÖR HAND
Jag lärde mig sticka och sy som femåring. I nioårsåldern gjorde jag mina första egna plagg.
Det var mor, mormor och farmor som lärde mig. Det var fantastiskt att växa upp med de duktiga kvinnorna och Dalarnas starka hantverkstradition.
Jag var klädintresserad. Men hemma i Mora fanns inte mycket att köpa. Så jag sydde eget, sydde om och höll på hela tiden.
Jag tänkte aldrig att jag skulle jobba med kläder. Istället siktade jag på ha ett jobb med mycket fritid, för att kunna sy när jag var ledig.
Men sedan gick jag Textilhögskolan i Borås och Beckmans i Stockholm. Min examenskollektion från Beckmans blev företaget nygårdsannas första. Det var 1994,
och sedan dess har det fortsatt.
Samtidigt har jag bildat familj. Barnen har alltid varit med – Elin var två månader när hon följde med till en fabrik första gången.
Idag är alla fyra med på olika sätt. De känner flera av fabriksägarna och bidrar till mitt sätt att jobba med Nygårdsanna.
Redan från början har jag också samarbetat med fotografen Carl Bengtsson, skribenten Mattias Jersild och art directorn Anna Romson,
som också är min barndomsvän från Mora. De hjälper mig att visa vad nygårdsanna är i bild och text och form.
Redan 1994 gjorde vi ”inspirationsboken” tillsammans. Den gavs ut samtidigt som min första kollektion och innehåller inga kläder alls, men fångar alltihop precis ändå.
På nygårdsanna använder vi enbart naturmaterial och hantverk av högsta kvalitet. Med min bakgrund är det självklart.
De bästa plaggen gör jag på plats i någon av fabrikerna. När jag har materialet i handen kan jag jobba med varje liten detalj, som en hantverkare.
Nygårdsannas kläder är lågmälda. De ska aldrig ta över bäraren. För oss är inget plagg färdigt förrän en människa tar det på sig. När det blir någons.
Jag ser också till att kläderna ska passa olika kroppar. Eftersom jag själv aldrig passat in i det vanliga storlekssystemet gör jag alltid lite extra längd i ärmar och byxben.
Tröjorna har ofta långa muddar med tumhål som kan vikas upp, eller inte.
Färgskalan hämtar vi från naturen. Där finns ofta ”mellanfärger” som är starka utan att vara klara, mer som vissnade eller förmultnade toner.
De är svåra att sätta namn på men lätta att kombinera. Vitt jobbar jag mycket med och det finns i så många olika nyanser. Vitt linne, vit ull, vit bomull – inget ser likadant ut.
Jag hämtar mycket inspiration från funktionella plagg som arbetskläder. Så fina och gjorda för att användas. Och så herrkläder förstås. Jag slutar aldrig att fascineras av dem.
I nygårdsannas kollektioner finns alltid några plagg som är väldigt kvinnliga varianter av klassiska herrplagg, som frackskjortan.
Varje sommar och vinter när Nygårdsanna ordnar lagerförsäljning på mina föräldrars gård utanför Mora, träffar vi kvinnor som berättar om hur deras
nygårdsannakläder ärvs – både uppåt och neråt i generationerna! Det är också kul att se hur våra kläder ofta säljs i second hand-butiker.
Det är den bästa sorts hållbarhet jag vet.
Plaggen är gjorda för att användas, slitas och patineras. Och lagas!
Vi skickar ofta garn, knappar eller tygbitar till kunder som vill lappa och laga favoriter de köpt för många år sedan.
Alla nygårdsannakläder ända från starten går att kombinera med varandra. Även om de är helt olika följer de en tydlig tanke.
Samma sak med färgerna. De matchar varandra år efter år.
Vi använder bara naturmaterial – och hellre lin, ull och rami än bomull. Bomull kräver tyvärr stora naturresurser för att produceras.
Rami, eller kinagräs, är faktiskt ett ogräs men ger fantastiskt, linneliknande tyg.
I Sverige finns inte längre några fabriker som kan sy och sticka på det sätt jag vill.
Men jag har letat reda på de bästa som finns i närheten – i Estland, Lettland och ett par länder till. Läs i plaggen, så ser du.